Vad är toxikologi?

Toxikologi är vetenskapen om gifter och deras effekter på levande organismer. Inom toxikologin studerar man sambandet mellan dos och respons, det vill säga hur olika doser av ett gift påverkar organismernas hälsa. Det kan inkludera både akuta effekter som förgiftningssymptom eller kroniska och långtidseffekter som till exempel cancer och försämrad reproduktionsförmåga. Genom att studera dessa effekter kan man bedöma de potentiella riskerna för människors hälsa i samband med exponering av olika gifter.

Toxikologiska forskningsresultat används som grund för att fastställa gränsvärden i olika regelverk, som till exempel begränsningarna i bilaga XVII i Reach-förordningen. Det finns standardiserade toxikologiska tester som används för att bedöma kemiska ämnen och blandningars farlighet, till exempel i samband med klassificering av ämnen.

Företag som importerar eller tillverkar farliga blandningar ska enligt CLP-förordningen lämna uppgifter om giftinformation. I Sverige är det giftinformationscentralen som tar emot uppgifter om innehåll i kemiska produkter som är farliga. Giftinformationen ger telefonrådgivning vid akuta förgiftningar med läkemedel, kemiska produkter och biologiska toxiner.

Toxikologiska rådet är en expertorganisation som består av representanter från svenska myndigheter och ett flertal universitet. Rådet har som uppgift att bland annat underlätta snabb identifiering av kemiska ämnen som kan vara skadliga för människans hälsa eller för miljön.

Ibland kan man behöva ta hjälp av en konsult för att tolka resultatet av toxikologiska tester. Amnelo Groups konsulter har specialiserade kunskaper och kan stötta företag med värdefull expertis eller extra resurser. Kontakta oss gärna, så hittar vi en lösning som passar just dig.

Läs mer om regler & begrepp

Kemikalie- och miljöområdet använder många begrepp och förkortningar, vilket kan skapa förvirring. Vad betyder de egentligen? Vi hjälper dig att reda ut begreppen och besvara dina frågor.

• Regulatoriska krav – Lagstiftning och riktlinjer som företag måste följa för att bedriva sin verksamhet korrekt.
• Compliance – Processen att säkerställa att företaget följer alla nödvändiga lagar och regler.
• ECHA – EU kemikaliemyndighet som övervakar säker användning av kemikalier och genomdriver lagstiftning.
• Kemikalielagstiftning – Lagar som reglerar hur kemikalier produceras, distribueras och används i olika sektorer.
• Reach-förordningen – EU-regelverk som kräver att kemikalier registreras och utvärderas innan de används eller säljs.
• CLP-förordningen – Regler som styr hur kemikalier ska klassificeras och märkas utifrån deras hälso- och miljörisker.
• RoHS-direktivet – Begränsar skadliga ämnen i elektriska och elektroniska produkter för att minska miljöpåverkan.
• POP-förordningen – Lagar som reglerar användning och hantering av långlivade organiska föroreningar.
• Begränsningslistan Bilaga XVII Reach – Lista med ämnen som har specifika användningsrestriktioner inom EU enligt Reach.
• Säkerhetsdatablad – Dokument med viktig information om hantering och risker kopplade till en kemikalie.
• SVHC-ämnen – Ämnen som anses vara särskilt farliga och regleras strikt enligt Reach-förordningen.
• SCIP – EU databas där information om farliga ämnen i produkter lagras för att öka transparensen.
• Biocidförordningen – Regler för att kontrollera produktion och användning av biocidprodukter för att minska riskerna för miljö och hälsa.
• Detergentförordningen – EU-regler för att säkerställa att tvätt- och rengöringsmedel är säkra för konsumenter och miljön.
• Leksaksdirektivet – Lagar som säkerställer att leksaker som säljs i EU uppfyller säkerhetskraven för barns användning.
• Förpackningsdirektivet – EU-regler som främjar minskning av förpackningsavfall och uppmuntrar återvinning.
• Avfallsdirektivet – Lagar som styr avfallshantering för att minimera miljöpåverkan och förbättra återvinning.
• VOC-direktivet – EU-lag som begränsar utsläpp av flyktiga organiska föreningar för att skydda luftkvaliteten.
• Substitution – Processen att byta ut skadliga kemikalier mot säkrare alternativ i produktion och användning.
• Ekotoxikologi – Forskning om hur kemikalier påverkar miljön och dess organismer, inklusive djur och växter.
• Kemikalier – Ämnen med specifika kemiska egenskaper som används i olika industriprocesser och produkter.
• Farliga kemiska produkter – Produkter som innehåller ämnen som kan orsaka skada på hälsa eller miljö vid användning.
• Kemikalier i varor – Regler som kontrollerar vilka kemikalier som får finnas i produkter som säljs på marknaden.
• PFAS – Beständiga kemikalier som är svårnedbrytbara och har långsiktiga negativa effekter på både miljö och hälsa.
• EHS (Environment, Health and Safety) – Företagsrutiner och standarder för att skydda miljön, arbetsmiljön och säkerheten.
• Kemikaliehantering – Säkra rutiner och processer för att hantera, lagra och transportera kemikalier på ett säkert sätt.
• Riskbedömning – Analys av risker för att identifiera och förebygga faror vid användning av kemikalier.
• Kemikalieförvaring – Säkra metoder för att förvara kemikalier för att skydda både personal och miljö från skador.
• Kemikalieförteckning – En lista som dokumenterar de kemikalier som används i en viss verksamhet eller produktion.
• Miljöbalken – Svensk lagstiftning som reglerar skyddet av miljön och främjar hållbar användning av naturresurser.
• Miljö – Vår naturliga omgivning, inklusive ekosystem och naturresurser, som påverkas av mänsklig aktivitet.
• Miljökonsult – Expert som ger rådgivning om hur företag kan minska sin miljöpåverkan och uppnå hållbarhetsmål.
• Hållbarhet – En långsiktig balans mellan ekonomiska, sociala och miljömässiga faktorer för att skydda framtiden.
• Miljöfarlig verksamhet – Verksamhet som kan skada miljön och är därmed under strikt lagreglering och övervakning.
• Egenkontroll – Företagets interna system för att övervaka efterlevnaden av miljö- och säkerhetsregler.
• Farligt avfall – Avfall som innehåller skadliga ämnen och kräver särskild hantering för att undvika miljörisker.
• Tillsynsmyndighet – Offentlig myndighet som kontrollerar att företag och verksamheter följer miljölagar och säkerhetsföreskrifter.
• Miljömärkning – Certifiering som visar att en produkt har tillverkats på ett sätt som tar hänsyn till miljön.
• BVD – Byggvarudeklaration som redovisar miljöpåverkan från ett byggmaterial under dess livscykel.
• Life Science – Tvärvetenskapligt fält som studerar levande organismer och biologiska system, ofta med medicinskt fokus.