Vad är kemikalielagstiftning?

Kemikalielagstiftning är ett samlingsbegrepp för de lagar och regler som gäller för kemikalier. Syftet med lagstiftningen är att förebygga och minska riskerna med farliga kemikalier och skydda människors hälsa och miljön. Den är omfattande och inkluderar många olika regelverk. De flesta gäller inom hela EU, men det finns också nationella regler som bara gäller i Sverige. Utöver dessa finns internationella överenskommelser och avtal som reglerar kemikaliers hantering och handel.

Regler om kemikalier och deras användning finns även i regelverk som gäller för till exempel arbetsmiljö, miljöfarliga verksamheter eller brandsäkerhet. Flera myndigheter ansvarar för kemikalier, bland annat Kemikalieinspektionen, Naturvårdsverket, Arbetsmiljöverket och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Det finns en hierarkisk ordning för lagstiftningen som innebär att de har olika dignitet. Överst finns grundlagen och sedan lagar som riksdagen beslutar om. Därefter följer förordningar som regeringen får utfärda. En föreskrift är ett underordnat regelverk som utfärdas av en myndighet och innehåller mer detaljerade regler inom vissa områden. Lagstiftningens benämning talar alltså om vilken dignitet regelverket har.

Ett direktiv är en rättsakt inom EU där EU-länderna inom en viss tidsram ska implementera regelverket i nationella lagar. En EU-förordning gäller omedelbart och behöver inte implementeras i nationella lagar.

Ibland kan man behöva ta hjälp av en konsult för att kunna uppfylla kraven i kemikalielagstiftningen. Amnelo Groups konsulter har specialiserade kunskaper och kan stötta företag med värdefull expertis eller extra resurser. Kontakta oss gärna, så hittar vi en lösning som passar just dig.

Läs mer om regler & begrepp

Kemikalie- och miljöområdet använder många begrepp och förkortningar, vilket kan skapa förvirring. Vad betyder de egentligen? Vi hjälper dig att reda ut begreppen och besvara dina frågor.

• Regulatoriska krav – Lagar och regler som verksamheter måste följa för att bedriva laglig verksamhet.
• Compliance – Att säkerställa att företaget följer relevanta lagar, förordningar och interna regler.
• ECHA – EU-myndighet som övervakar och implementerar kemikalielagstiftning och säkerhetsåtgärder.
• Reach-förordningen – EU-lag som kräver registrering och kontroll av kemikalier för att minska risker.
• CLP-förordningen – Regler för klassificering och märkning av kemikalier för att informera om risker.
• RoHS-direktivet – Lagstiftning som begränsar användningen av farliga ämnen i elektroniska produkter.
• POP-förordningen – Regler för att förhindra spridning av långlivade och skadliga organiska föroreningar.
• Begränsningslistan Bilaga XVII Reach – Lista med ämnen som har begränsningar enligt Reach-förordningen.
• Säkerhetsdatablad – Dokument med detaljerad information om faror, risker och hantering av kemikalier.
• SVHC-ämnen – Ämnen som är klassificerade som särskilt skadliga för människors hälsa och miljön.
• SCIP – Databas som samlar in information om farliga ämnen i produkter som säljs inom EU.
• Biocidförordningen – EU-lag som reglerar biocidprodukter för att skydda människor och miljön mot skadliga organismer.
• Detergentförordningen – Lag som styr säkerheten och miljöpåverkan av rengörings- och tvättmedel.
• Leksaksdirektivet – EU-krav för att säkerställa att leksaker är säkra för barn att använda.
• Förpackningsdirektivet – Regler för att minska förpackningsavfall och uppmuntra återvinning inom EU.
• Avfallsdirektivet – EU-lag som styr hanteringen och återvinningen av avfall för att skydda miljön.
• VOC-direktivet – EU-lagstiftning som begränsar utsläpp av flyktiga organiska föreningar som påverkar luftkvaliteten.
• Substitution – Process för att ersätta farliga kemikalier med mindre skadliga alternativ.
• Toxikologi – Vetenskapen som studerar gifter och deras effekter på levande varelser och deras hälsa.
• Ekotoxikologi – Studier om hur kemikalier påverkar ekosystem och organismer i naturen.
• Kemikalier – Ämnen med särskilda kemiska egenskaper, vanligen använda inom industrin och forskningen.
• Farliga kemiska produkter – Kemikalier eller produkter som utgör risker för hälsa och miljö.
• Kemikalier i varor – Regler för användning av kemikalier i konsumentprodukter och industriella varor.
• PFAS – Mycket beständiga kemikalier som kan vara farliga för hälsa och miljö på lång sikt.
• EHS (Environment, Health and Safety) – Företagsstandarder för att skydda miljön, hälsan och säkerheten på arbetsplatsen.
• Kemikaliehantering – Processer och rutiner för säker hantering och förvaring av kemikalier i en verksamhet.
• Riskbedömning – Analys av möjliga risker kopplade till kemikalier och deras användning i arbetsmiljön.
• Kemikalieförvaring – Metoder för att lagra kemikalier på ett säkert sätt för att minimera olycksrisker.
• Kemikalieförteckning -Dokumentation över kemikalier som används inom en viss verksamhet eller process.
• Miljöbalken – Svensk lagstiftning som syftar till att skydda miljön och främja hållbar utveckling.
• Miljö – Omgivningen, inklusive naturen och ekosystemen som påverkas av mänsklig aktivitet.
• Miljökonsult – Expert som ger råd om miljöfrågor och hjälper företag med hållbarhetsstrategier.
• Hållbarhet – Långsiktig utveckling som balanserar ekonomiska, sociala och miljömässiga faktorer.
• Miljöfarlig verksamhet – Verksamheter som riskerar att skada miljön och därmed kräver särskild reglering.
• Egenkontroll – Företagets interna övervakning för att säkerställa att de uppfyller miljölagar och regler.
• Farligt avfall – Avfall som innehåller skadliga ämnen och kräver särskilda metoder för hantering.
• Tillsynsmyndighet – Offentlig myndighet som övervakar efterlevnaden av lagar om miljö och säkerhet.
• Miljömärkning – Certifiering som visar att en produkt är miljövänlig och uppfyller miljökrav.
• BVD – Byggvarudeklaration som beskriver miljöpåverkan från byggmaterial under dess livscykel.
• Life Science – Fält som studerar levande organismer och biologiska processer, ofta inom medicin och bioteknik.