Vad är kemikaliehantering?

Med kemikaliehantering menas de åtgärder och rutiner som företag har i samband med användning, lagring och transport av kemikalier. Syftet är att hantera kemikalier på ett sätt som förebygger och minskar riskerna för människors hälsa och miljön. Det handlar till exempel om att förvara kemikalier på ett sätt som minskar risk för spill och läckage till mark och vatten. Eller att det finns rätt personlig skyddsutrustning och rutiner för regelbundna kontroller.  

Regler om hantering av kemikalier finns i flera lagstiftningar, till exempel miljölagstiftningen, arbetsmiljölagstiftningen och lagstiftningen om brandfarliga och explosiva varor. Det är viktigt att känna till de regler som gäller när man hanterar farliga kemikalier i sin verksamhet.

Länk till reglerna om egenkontroll som gäller för anmälningspliktiga och tillståndspliktiga verksamheter enligt miljöbalken.

Ibland kan man behöva ta hjälp av en konsult för att kunna uppfylla reglerna om kemikaliehantering. Amnelo Groups konsulter har specialiserade kunskaper och kan stötta företag med värdefull expertis eller extra resurser. Kontakta oss gärna, så hittar vi en lösning som passar just dig.

Läs mer om regler & begrepp

Kemikalie- och miljöområdet använder många begrepp och förkortningar, vilket kan skapa förvirring. Vad betyder de egentligen? Vi hjälper dig att reda ut begreppen och besvara dina frågor.

• Regulatoriska krav – Föreskrifter som företag måste uppfylla för att bedriva sin verksamhet lagligt.
• Compliance – Processen att säkerställa att en verksamhet följer gällande lagar och interna riktlinjer.
• ECHA – EU-myndigheten som övervakar och reglerar kemikaliehantering och säkerhet.
• Kemikalielagstiftning – Lagar och regler som styr produktion, hantering och användning av kemiska ämnen.
• Reach-förordningen – EU-lag som kräver registrering och säkerhetsbedömning av kemikalier för marknadstillträde.
• CLP-förordningen – EU-regler för klassificering och märkning av kemikalier för att säkerställa hälsa och säkerhet.
• RoHS-direktivet – Lag som begränsar användning av farliga ämnen i elektroniska produkter för att skydda hälsan och miljön.
• POP-förordningen – EU-regler som begränsar användningen av långlivade och skadliga organiska föroreningar.
• Begränsningslistan Bilaga XVII Reach – Lista över ämnen som har användningsbegränsningar enligt Reach-lagstiftningen.
• Säkerhetsdatablad – Dokument som ger information om hur kemikalier ska hanteras och vilka risker de innebär.
• SVHC-ämnen – Särskilt farliga ämnen som klassificeras som hälso- eller miljörisker under Reach.
• SCIP – Databas för att registrera farliga ämnen i produkter som säljs inom EU, som en del av marknadskontrollen.
• Biocidförordningen – Regler som styr användning och produktion av biocider för att skydda människor och miljön.
• Detergentförordningen – Lag som reglerar säkerheten och miljöpåverkan av rengörings- och tvättprodukter.
• Leksaksdirektivet – Säkerhetsregler för leksaker som garanterar att de uppfyller krav för barns hälsa och säkerhet.
• Förpackningsdirektivet – EU-lagstiftning som syftar till att minska mängden förpackningsavfall och öka återvinning.
• Avfallsdirektivet – EU-regler för hantering av avfall som syftar till att skydda miljön och främja återvinning.
• VOC-direktivet – EU-lag som begränsar utsläpp av flyktiga organiska ämnen för att förbättra luftkvaliteten.
• Substitution – Byte av farliga ämnen mot mindre skadliga alternativ i produktionen för att minska risker.
• Toxikologi – Vetenskap som undersöker effekterna av giftiga ämnen på levande organismer.
• Ekotoxikologi – Studier av hur kemiska ämnen påverkar ekosystem och organismer i deras naturliga miljö.
• Kemikalier – Ämnen med definierad kemisk struktur, ofta använda inom tillverkning och industriella processer.
• Farliga kemiska produkter – Produkter som kan orsaka skada på hälsa eller miljö om de används felaktigt.
• Kemikalier i varor – Regler som styr användningen av kemikalier i konsumentprodukter och andra varor.
• PFAS – Kemikalier som är svårnedbrytbara och utgör en långvarig risk för både miljö och hälsa.
• EHS (Environment, Health and Safety) – Företagsstandarder för att skydda arbetsmiljö, säkerhet och miljöpåverkan.
• Riskbedömning – Identifiering och analys av risker kopplade till kemikalier och deras påverkan på säkerhet och miljö.
• Kemikalieförvaring – Processer och metoder för att förvara kemikalier på ett säkert sätt för att undvika olyckor.
• Kemikalieförteckning – Lista över kemikalier som används i en verksamhet och deras specifika egenskaper.
• Miljöbalken – Svensk miljölagstiftning som reglerar skyddet av naturresurser och främjar hållbarhet.
• Miljö – Omgivande natur och ekosystem som påverkas av mänsklig aktivitet och som behöver skyddas.
• Miljökonsult – Rådgivare som ger företag stöd i miljöfrågor och hjälper dem att utveckla hållbara affärsstrategier.
• Hållbarhet – Strävan efter att balansera ekonomisk tillväxt, socialt ansvar och miljöhänsyn för långsiktig utveckling.
• Miljöfarlig verksamhet – Verksamheter som riskerar att skada naturen och kräver strikt kontroll och reglering.
• Egenkontroll – Företagets interna övervakning för att säkerställa att miljölagar och standarder följs.
• Farligt avfall – Avfall som innehåller ämnen som kan vara skadliga för människor och miljö och därför kräver särskild hantering.
• Tillsynsmyndighet – Myndighet som ansvarar för att kontrollera och se till att företag följer lagar och regler om miljö och säkerhet.
• Miljömärkning – Certifiering som visar att en produkt har tillverkats på ett sätt som minimerar miljöpåverkan.
• BVD – Byggvarudeklaration som anger hur ett byggmaterial påverkar miljön genom hela sin livscykel.
• Life Science – Forskning som handlar om studier av levande organismer och biologiska processer, främst inom medicin och bioteknik.