Vad är farligt avfall?

Farligt avfall är sådant avfall som är farligt för miljön eller människors hälsa. I avfallsförordningen finns en förteckning över olika avfallsslag. De som är klassade som farligt avfall är markerade i listan. Exempel på farligt avfall är spillolja, färgrester, avfall som innehåller kvicksilver eller bekämpningsmedel.

Verksamheter behöver bedöma sitt avfall och identifiera rätt avfallskod. Om man har en verksamhet där det uppkommer farligt avfall ska man hantera avfallet på rätt sätt. Det ska till exempel förvaras så att eventuell spill och läckage inte når avlopp, mark eller vatten. Förvaringsbehållare ska vara tätslutande och vara märkta med dess innehåll.

Det finns även andra regler som gäller för verksamheter där farligt avfall uppstår. Bland annat ska man föra anteckningar om avfallet och årligen rapportera till avfallsregistret. Det finns också en skyldighet att kontrollera att företaget som transporterar bort och tar emot avfallet har de tillstånd som krävs. Transportföretaget ska även se till att det finns ett transportdokument för transporten av det farliga avfallet.

Ibland kan man behöva ta hjälp av en konsult för råd kring hanteringen av farligt avfall. Amnelo Groups konsulter har specialiserade kunskaper och kan stötta företag med värdefull expertis eller extra resurser. Kontakta oss gärna, så hittar vi en lösning som passar just dig.

Läs mer om regler & begrepp

Kemikalie- och miljöområdet använder många begrepp och förkortningar, vilket kan skapa förvirring. Vad betyder de egentligen? Vi hjälper dig att reda ut begreppen och besvara dina frågor.

• Regulatoriska krav – Lagstiftade regler som företag måste följa för att uppfylla rättsliga skyldigheter.
• Compliance – Efterlevnad av både externa lagar och interna riktlinjer inom en organisation.
• ECHA – EU-myndighet som ansvarar för att övervaka kemikaliereglering och säkerhet inom medlemsländer.
• Kemikalielagstiftning – Lagstiftning som reglerar hantering, tillverkning och användning av kemikalier.
• Reach-förordningen – EU-lag som styr registrering, bedömning och tillstånd för kemikalieanvändning.
• CLP-förordningen – Regler som fastställer hur kemikalier ska klassificeras, märkas och förpackas i EU.
• RoHS-direktivet – Direktivet som begränsar användningen av farliga ämnen i elektronik och elektrisk utrustning.
• POP-förordningen – EU-lag för att begränsa långlivade organiska föroreningar som påverkar miljön negativt.
• Begränsningslistan Bilaga XVII Reach – Lista över ämnen med användningsbegränsningar inom Reach-regelverket.
• Säkerhetsdatablad – Dokument som innehåller detaljer om säker hantering och risker med kemikalier.
• SVHC-ämnen – Ämnen som anses vara särskilt farliga för hälsa eller miljö enligt Reach-förordningen.
• SCIP – Databas som samlar information om farliga ämnen i produkter som finns på EU-marknaden.
• Biocidförordningen – EU-lag som styr tillverkning och användning av biocider för att skydda hälsa och miljö.
• Detergentförordningen – Regler som styr säkerhet och miljöpåverkan av tvätt- och rengöringsmedel.
• Leksaksdirektivet – EU-lag som säkerställer att leksaker som säljs är säkra för barn att använda.
• Förpackningsdirektivet – EU-lag som syftar till att minska förpackningsavfall och främja återvinning.
• Avfallsdirektivet – Regler för hur avfall ska hanteras för att minimera miljöpåverkan och främja återvinning.
• VOC-direktivet – EU-lag som begränsar utsläpp av flyktiga organiska ämnen som påverkar luftkvaliteten.
• Substitution – Process för att ersätta skadliga ämnen med säkrare kemikalier eller material.
• Toxikologi – Vetenskapen om hur giftiga ämnen påverkar levande organismer och deras hälsa.
• Ekotoxikologi – Forskning om hur kemikalier påverkar miljön och levande ekosystem.
• Kemikalier – Ämnen med specifika kemiska egenskaper som används inom industri och forskning.
• Farliga kemiska produkter – Kemiska produkter som kan utgöra risker för hälsa eller miljö vid användning.
• Kemikalier i varor – Reglering av kemikalier som används i tillverkade varor och produkter.
• PFAS – Långlivade kemikalier som är svåra att bryta ner och skadliga för miljön och hälsan.
• EHS (Environment, Health and Safety) – Företagsansvar för att säkerställa miljö, hälsa och säkerhet på arbetsplatsen.
• Kemikaliehantering – Rutiner och metoder för att säkerställa säker hantering och lagring av kemikalier.
• Riskbedömning – Process för att identifiera och analysera risker kopplade till användning av kemikalier.
• Kemikalieförvaring – Metoder för säker förvaring av kemikalier för att undvika olyckor och miljöpåverkan.
• Kemikalieförteckning – Lista över de kemikalier som används och förvaras inom en verksamhet.
• Miljöbalken – Svensk lagstiftning som reglerar skyddet av miljön och naturresurserna.
• Miljö – Vår naturliga omgivning som vi måste skydda från skadliga mänskliga aktiviteter.
• Miljökonsult – Specialist som ger råd om miljöskydd och hållbarhet till företag och organisationer.
• Hållbarhet – Strävan efter en långsiktig balans mellan ekonomisk, social och miljömässig utveckling.
• Miljöfarlig verksamhet – Verksamhet som kan orsaka skada på miljön och därmed kräver särskilda åtgärder.
• Egenkontroll – Företagets interna arbete för att övervaka och säkerställa efterlevnad av miljölagar.
• Tillsynsmyndighet – Myndighet som övervakar att företag följer gällande lagar och regler om miljö och säkerhet.
• Miljömärkning – Certifiering som visar att en produkt uppfyller fastställda miljöstandarder.
• BVD – Byggvarudeklaration som beskriver ett byggmaterials miljömässiga påverkan under dess livscykel.
• Life Science – Forskning och studier av levande organismer och biologiska system på olika nivåer.