Vad är biocidförordningen?

Biocidförordningen är en EU-gemensam lagstiftning som reglerar hantering och försäljning av biocidprodukter. Biocider är kemiska eller biologiska produkter som används för att bekämpa och skydda mot skadedjur eller andra skadliga organismer, samt förhindra tillväxt av mikroorganismer som bakterier, virus och svampar. Exempel på biocider är desinfektionsmedel, råttgift och insektsmedel.

Syftet med förordningen är att säkerställa att biocider används på ett säkert sätt för att minska riskerna för människors och djurs hälsa och miljön. Syftet är också att förbättra den fria rörligheten för biocidprodukter inom EU.

Biocidprodukter måste vara godkända för att få användas eller säljas inom EU. I Bekämpningsmedelsregistret finns alla biocider som är eller har varit godkända i Sverige. Den europeiska kemikaliemyndigheten ECHA har en databas med biocidprodukter som har fått ett s.k. unionsgodkännande, vilket innebär att ett företag får sälja biocidprodukten inom hela EU.

Vissa varor kan vara behandlade med biocider för att ge varan särskilda funktioner, till exempel antibakteriell funktion för att förhindra uppkomst av dålig lukt. Biocidförordningen innehåller även regler om biocidbehandlade varor.

Länk till EUs regelverk för biocider.

Lagstiftningen som gäller för biocidprodukter är komplicerad och ibland kan man behöva ta hjälp av en konsult för att efterleva kraven i biocidförordningen. Amnelo Groups konsulter har specialiserade kunskaper och kan stötta företag med värdefull expertis eller extra resurser. Kontakta oss gärna, så hittar vi en lösning som passar just dig.

Läs mer om regler & begrepp

Kemikalie- och miljöområdet använder många begrepp och förkortningar, vilket kan skapa förvirring. Vad betyder de egentligen? Vi hjälper dig att reda ut begreppen och besvara dina frågor.

• Regulatoriska krav – Bestämmelser och föreskrifter som verksamheter måste uppfylla för laglig drift.
• Compliance – Säkerställande av att verksamheten följer gällande lagar och interna regler.
• ECHA – EU-myndighet ansvarig för kemikaliereglering och säkerhetsbedömningar inom unionen.
• Kemikalielagstiftning – Regler och lagar som styr kemikaliehantering och användning i samhället.
• Reach-förordningen – EU-lag som reglerar registrering och bedömning av kemikalier på marknaden.
• CLP-förordningen – EU-regler för hur kemikalier ska klassificeras, märkas och förpackas korrekt.
• RoHS-direktivet – EU-direktiv som begränsar farliga ämnen i elektroniska och elektriska produkter.
• POP-förordningen – Regler om hantering av långlivade organiska föroreningar för miljöskydd.
• Begränsningslistan Bilaga XVII Reach – Förteckning över ämnen som är begränsade eller förbjudna inom EU.
• Säkerhetsdatablad – Dokument som innehåller detaljerad information om kemikaliers risker och hantering.
• SVHC-ämnen – Ämnen med mycket hög oro, som kräver särskild övervakning och reglering.
• SCIP – EU-databas för insamling av information om farliga ämnen i produkter.
• Detergentförordningen – Regler som styr säkerhet och miljöpåverkan av tvätt- och rengöringsmedel.
• Leksaksdirektivet – EU-krav som fastställer säkerhetsstandarder för leksaker på marknaden.
• Förpackningsdirektivet – EU-lag som hanterar förpackningsavfall och främjar återvinning.
• Avfallsdirektivet – Riktlinjer för avfallshantering och återvinningsprocesser inom EU medlemsländer.
• VOC-direktivet – EU-lagstiftning som reglerar utsläpp av flyktiga organiska föreningar i luften.
• Substitution – Ersättningsprocess för att byta ut skadliga ämnen mot säkrare alternativ.
• Toxikologi – Vetenskapen om gifter och deras effekter på människor och djur.
• Ekotoxikologi – Vetenskapen om gifter och deras effekter på människor och djur.
• Kemikalier – Ämnen med definierade kemiska egenskaper, använda i olika industriprocesser.
• Farliga kemiska produkter – Kemiska produkter som kan innebära risker för hälsa eller miljö.
• Kemikalier i varor – Regler för kemikalier som finns i tillverkade konsumentprodukter.
• PFAS – Beständiga kemikalier som är miljö- och hälsoskadliga och svårnedbrytbara.
• EHS (Environment, Health and Safety) – Företagsstandarder för att skydda miljön, hälsan och säkerheten.
• Kemikaliehantering – Processer och metoder för att säkert hantera och förvara kemikalier.
• Riskbedömning – Analys av möjliga risker vid användning av kemikalier och andra farliga ämnen.
• Kemikalieförvaring – Säkra lagringslösningar för kemikalier för att förhindra olyckor och skador.
• Kemikalieförteckning – Register över kemikalier som används och lagras inom en verksamhet.
• Miljöbalken – Svensk miljölagstiftning som reglerar skyddet av natur och hållbar utveckling.
• Miljö – Den omgivande naturen och de åtgärder som krävs för att skydda den.
• Miljökonsult – Expert som erbjuder rådgivning inom miljöskydd, hållbarhet och efterlevnad av lagar.
• Hållbarhet – Strävan efter en långsiktig balans mellan ekonomiska, sociala och miljömässiga intressen.
• Miljöfarlig verksamhet – Verksamhet som potentiellt skadar miljön och kräver noggrann övervakning.
• Egenkontroll – Företagets ansvar för att övervaka och minska sin miljöpåverkan.
• Farligt avfall – Avfall som utgör en miljö- eller hälsorisk och kräver specialhantering.
• Tillsynsmyndighet – Offentlig myndighet som övervakar efterlevnaden av lagar och förordningar.
• Miljömärkning – Certifieringssystem som visar att en produkt har låg miljöpåverkan.
• BVD – Dokumentation som beskriver byggmaterials miljöegenskaper och livscykelanalys.
• Life Science – Forskningsfält som studerar levande organismer, från molekylär nivå till hela ekosystem.