Vad innebär substitution?

Substitution i samband med kemikalier innebär att man byter ut farliga ämnen mot mindre farliga alternativ. Syftet är att produkter ska bli säkrare för hälsa och miljö, från att de tillverkas och används till att de blir avfall. Företag som tillverkar kemiska produkter, material eller varor ansvarar för att byta ut farliga ämnen mot mindre farliga. I första hand ska förbjudna eller begränsade ämnen enligt kemikalielagstiftningen bytas ut. Sedan kan man gå längre och byta ut särskilt farliga ämnen som ännu inte är begränsade, till exempel ämnen i kandidatförteckningen eller PRIO-listan. Substitution kan även innebära att man byter ut farliga kemikalier mot andra icke-kemiska alternativ.

Arbete med substitution gäller även för kemikalier som används inom olika verksamheter. Substitutionsarbetet är en process som bör ske löpande för att förebygga och minska risker för människors hälsa och miljön. Principen om substitution finns i miljöbalkens regelverk.

Ibland kan man behöva ta hjälp av en konsult för att ta fram en process för att byta ut farliga ämnen mot mindre farliga alternativ. Amnelo Groups konsulter har specialiserade kunskaper och kan stötta företag med värdefull expertis eller extra resurser. Kontakta oss gärna, så hittar vi en lösning som passar just dig.

Läs mer om regler & begrepp

Kemikalie- och miljöområdet använder många begrepp och förkortningar, vilket kan skapa förvirring. Vad betyder de egentligen? Vi hjälper dig att reda ut begreppen och besvara dina frågor.

• Regulatoriska krav – Lagar och regler som företag måste uppfylla för att bedriva sin verksamhet lagligt.
• Compliance – Processen att säkerställa att företag följer alla relevanta lagar och regler.
• ECHA – EU-myndighet som övervakar kemikaliers säkerhet och reglerar deras användning inom unionen.
• Kemikalielagstiftning – Lagar som reglerar hur kemikalier får användas och hanteras inom olika verksamheter.
• Reach-förordningen – EU-regelverk som kräver att kemikalier registreras och bedöms innan de släpps ut på marknaden.
• CLP-förordningen – Regler som styr hur kemikalier klassificeras och märks baserat på deras farlighet.
• RoHS-direktivet – Begränsar skadliga ämnen i elektriska och elektroniska produkter inom EU.
• POP-förordningen – Lagar som kontrollerar långlivade organiska föroreningar som kan orsaka miljöskador.
• Begränsningslistan Bilaga XVII Reach – Lista över ämnen med restriktioner för användning inom EU enligt Reach-förordningen.
• Säkerhetsdatablad – Dokument som innehåller information om risker och säker hantering av kemikalier.
• SVHC-ämnen – Ämnen som klassificeras som särskilt farliga enligt Reach och har strikta regler för användning.
• SCIP – Databas inom EU där farliga ämnen i produkter registreras för att främja transparens.
• Biocidförordningen – EU-lag som styr tillverkning och användning av biocider för att skydda mot skadliga organismer.
• Detergentförordningen – Regler för säkerheten hos rengöringsprodukter för att skydda konsumenter och miljön.
• Leksaksdirektivet – EU-standard för att säkerställa att leksaker är säkra och inte skadar barn.
• Förpackningsdirektivet – Regler som främjar minskning av förpackningsavfall och uppmuntrar återvinning.
• Avfallsdirektivet – EU-lag som styr hur avfall ska hanteras och återvinnas för att minimera miljöskador.
• VOC-direktivet – EU-lag som begränsar utsläpp av flyktiga organiska föreningar för att förbättra luftkvaliteten.
• Toxikologi – Vetenskapen om hur kemiska ämnen påverkar levande organismer och deras funktioner.
• Ekotoxikologi – Forskning om hur kemikalier påverkar miljön, inklusive djur och växter i ekosystemen.
• Kemikalier – Ämnen med specifika kemiska egenskaper, vanligtvis använda i industri och forskning.
• Farliga kemiska produkter – Produkter som innehåller ämnen som kan orsaka risker för hälsa och miljö.
• Kemikalier i varor – Reglering av kemikalier som används i produkter och konsumentvaror.
• PFAS – Högfluorerade kemikalier som är svårnedbrytbara och har långvariga negativa effekter på miljön.
• EHS (Environment, Health and Safety) – Företagets strategi för att skydda miljön, hälsa och säkerhet på arbetsplatsen.
• Kemikaliehantering – Rutiner och processer för säker lagring, transport och användning av kemikalier.
• Riskbedömning – Identifiering och analys av risker för att förebygga olyckor och skador vid kemikalieanvändning.
• Kemikalieförvaring – Säkra metoder för lagring av kemikalier för att skydda människor och miljön från olyckor.
• Kemikalieförteckning – Dokument som listar de kemikalier som används i en viss verksamhet.
• Miljöbalken – Svensk lagstiftning som syftar till att skydda miljön och främja hållbar utveckling.
• Miljö – Den omgivande naturen och ekosystemen som påverkas av mänsklig aktivitet och måste skyddas.
• Miljökonsult – Specialist som ger råd till företag om hur de kan minska sin miljöpåverkan och bli mer hållbara.
• Hållbarhet – Strävan efter balans mellan ekonomisk, social och miljömässig utveckling för långsiktig överlevnad.
• Miljöfarlig verksamhet – Verksamhet som kan orsaka skada på miljön och därmed är under strikt tillsyn.
• Egenkontroll – Företagets interna process för att övervaka och säkerställa att miljöregler följs.
• Farligt avfall – Avfall som kan orsaka allvarliga skador på miljön och kräver särskild hantering.
• Tillsynsmyndighet – Myndighet som övervakar och ser till att verksamheter följer miljö- och säkerhetslagar.
• Miljömärkning – Certifiering som visar att en produkt är tillverkad med hänsyn till miljö och hållbarhet.
• BVD – Byggvarudeklaration som ger en översikt över ett byggmaterials miljöpåverkan.
• Life Science – Vetenskaplig disciplin som studerar levande organismer och biologiska processer, särskilt inom medicin.