Vad betyder EHS?

EHS står för ”Environment, Health, and Safety,” det vill säga miljö, hälsa och säkerhet. Det är en förkortning som används för att beskriva ett ramverk eller en strategi som implementeras i ett företag för att hantera och förbättra miljöskydd, hälsa och säkerhet på arbetsplatsen. I Sverige används även förkortningen MHS (miljö, hälsa och säkerhet) men även andra förkortningar används som t.ex. HSE ( Health, Safety and Environment).

Den miljömässiga aspekten i EHS-arbetet handlar om att minska företagets påverkan på miljön. Det innefattar bland annat åtgärder för att minska utsläpp av föroreningar, åtgärder för säker avfallshantering och kemikaliehantering. Hälso- och säkerhetsaspekten i EHS-arbetet handlar om att skydda de anställdas hälsa på arbetsplatsen genom att till exempel förebygga exponeringar för farliga ämnen eller förebygga arbetsrelaterade skador.

Att arbeta med Environment, Health and Safety (EHS) innebär att följa en strukturerad process och implementera en rad åtgärder för att säkerställa miljöskydd, hälsa och säkerhet på arbetsplatsen. Det är en pågående process som kräver kontinuerligt arbete och ständig förbättring.

Länk till mer information om miljö, hälsa och säkerhet.

Ibland kan man behöva ta hjälp av en konsult i sitt EHS arbete. Amnelo Groups konsulter har specialiserade kunskaper och kan stötta företag med värdefull expertis eller extra resurser. Kontakta oss gärna, så hittar vi en lösning som passar just dig.

Läs mer om regler &begrepp

Kemikalie- och miljöområdet använder många begrepp och förkortningar, vilket kan skapa förvirring. Vad betyder de egentligen? Vi hjälper dig att reda ut begreppen och besvara dina frågor.

• Regulatoriska krav – Lagar och föreskrifter som företag måste följa för att bedriva verksamhet lagligt.
• Compliance – Företagets åtgärder för att följa lagar, regler och interna policys.
• ECHA – EU kemikaliemyndighet som ansvarar för att reglera och övervaka kemikaliesäkerhet.
• Kemikalielagstiftning – Lagstiftning som styr tillverkning, användning och distribution av kemiska ämnen.
• Reach-förordningen – EU-lag som kräver registrering, bedömning och begränsning av kemikalier.
• CLP-förordningen – Regler för hur kemikalier klassificeras, märks och förpackas i hela EU.
• RoHS-direktivet – Begränsar användningen av vissa farliga ämnen i elektronikprodukter inom EU.
• POP-förordningen – EU-lag som reglerar hanteringen av långlivade organiska miljögifter.
• Begränsningslistan Bilaga XVII Reach – Lista över kemikalier med särskilda restriktioner inom EU.
• Säkerhetsdatablad – Dokument som ger information om risker och säker hantering av kemiska produkter.
• SVHC-ämnen – Ämnen som är klassificerade som särskilt farliga för människors hälsa och miljön.
• SCIP – Databas för information om farliga ämnen i produkter som säljs på EU-marknaden.
• Biocidförordningen – Regler som styr godkännande och användning av biocidprodukter för att skydda miljön.
• Detergentförordningen – EU-lag som reglerar tvätt- och rengöringsprodukters säkerhet och miljöpåverkan.
• Leksaksdirektivet – Säkerhetsstandarder för leksaker som ska skydda barn från risker och skador.
• Förpackningsdirektivet – EU-lag som syftar till att minska mängden förpackningsavfall och främja återvinning.
• Avfallsdirektivet – Regler som styr hur avfall ska hanteras för att minimera miljöskador.
• VOC-direktivet – EU-lag som begränsar utsläpp av flyktiga organiska föreningar i atmosfären.
• Substitution – Process för att ersätta farliga kemikalier med säkrare alternativ i tillverkningen.
• Toxikologi – Studiet av hur kemikalier och gifter påverkar levande organismer.
• Ekotoxikologi – Vetenskapen om kemikaliers påverkan på ekosystem och djurliv i miljön.
• Kemikalier – Substanser med bestämda kemiska egenskaper, ofta använda i industriella processer.
• Farliga kemiska produkter – Substanser med bestämda kemiska egenskaper, ofta använda i industriella processer.
• Kemikalier i varor – Regler för kemikalier som används i tillverkade produkter eller varor.
• PFAS – Beständiga, svårnedbrytbara kemikalier som utgör miljö- och hälsorisker.
• Kemikaliehantering – Säkra rutiner för att hantera och lagra kemikalier inom en verksamhet.
• Riskbedömning – Utvärdering av potentiella risker och faror kopplade till kemikalieanvändning.
• Kemikalieförvaring – Säkra förvaringsmetoder för att minimera risker med kemikalier.
• Kemikalieförteckning – En lista över alla kemikalier som används inom en verksamhet.
• Miljöbalken – Svensk lag som reglerar skyddet av miljön och hållbar utveckling i samhället.
• Miljö – Omgivningen som påverkas av mänsklig aktivitet och måste skyddas.
• Miljökonsult – Expert som ger råd om miljöskydd och hållbara strategier för företag.
• Hållbarhet – Långsiktig balans mellan miljömässiga, ekonomiska och sociala faktorer.
• Miljöfarlig verksamhet – Verksamhet som kan orsaka skada på miljön och kräver särskilda tillstånd.
• Egenkontroll – Företagets egna åtgärder för att säkerställa att miljölagar efterlevs.
• Farligt avfall – Avfall som innehåller farliga ämnen och kräver särskild hantering.
• Tillsynsmyndighet – Myndighet som övervakar att företag och verksamheter följer miljölagstiftning.
• Miljömärkning – Certifiering som visar att en produkt uppfyller höga miljökrav.
• BVD – Dokument som beskriver ett byggmaterials miljöpåverkan och hållbarhet under dess livscykel.
• Life Science – Forskning om levande organismer och biologiska system, ofta inom medicin och bioteknik.