Vad är detergentförordningen?

Detergentförordningen eller Tvätt- och rengöringsmedelsförordningen är en EU-gemensam förordning som gäller för tvätt- och rengöringsmedel. Syftet med förordningen är dels att minska risker för människors hälsa och miljö och dels att åstadkomma fri rörlighet för dessa produkter inom EU.

Exempel på kemiska produkter som används för tvätt och rengöring är tvättmedel, diskmedel, fönsterputs och skurmedel. De innehåller ofta olika ytaktiva ämnen, s.k. tensider, och andra ämnen som enzymer, parfym och alkohol.

Detergentförordningen innehåller bland annat bestämmelser som rör vissa innehållsämnen och information på förpackningen. Exempel på kraven enligt detergentförordningen:

• Tensider som ingår i tvätt- och rengöringsmedel ska vara biologiskt lättnedbrytbara, d.v.s. att de bryts ner lätt i miljön.
• Produkter som säljs till konsumenter ska också ha en innehållsförteckning, där vissa innehållsämnen ska anges på förpackningen inom vissa koncentrationsintervaller.
• För tvättmedel och maskindiskmedel ska även doseringsinformation finnas på förpackningen.

Länk till reglerna om tvätt- och rengöringsmedel.

Man kan ta hjälp av en konsult för att uppfylla kraven i detergentförordningen. Amnelo Groups konsulter har specialiserade kunskaper och kan stötta företag med värdefull expertis eller extra resurser. Kontakta oss gärna, så hittar vi en lösning som passar just dig.

Läs mer om regler & begrepp

Kemikalie- och miljöområdet använder många begrepp och förkortningar, vilket kan skapa förvirring. Vad betyder de egentligen? Vi hjälper dig att reda ut begreppen och besvara dina frågor.

• Regulatoriska krav – Lagar och regler som företag måste uppfylla för att bedriva verksamhet.
• Compliance – Företagets efterlevnad av lagar, regler och interna riktlinjer för säker drift.
• ECHA – EU-myndighet som övervakar säker användning och reglering av kemikalier.
• Kemikalielagstiftning – Lagar och regler som styr produktion, hantering och användning av kemikalier.
• Reach-förordningen – EU-förordning som kontrollerar registrering och säker hantering av kemikalier.
• CLP-förordningen – Regler för att klassificera, märka och förpacka kemikalier enligt EU-standarder.
• RoHS-direktivet – EU-direktiv som begränsar användning av skadliga ämnen i elektronikprodukter.
• POP-förordningen – Regler för att begränsa långlivade organiska föroreningar som påverkar miljön.
• Begränsningslistan Bilaga XVII Reach – Lista över ämnen som har begränsningar för användning inom EU.
• Säkerhetsdatablad – Dokument som ger viktig information om risker och säker hantering av kemikalier.
• SVHC-ämnen – Ämnen av mycket hög risk för människors hälsa och för miljön.
• SCIP – EU-databas som samlar information om farliga ämnen i varor och produkter.
• Biocidförordningen – EU-regler som styr godkännande och kontroll av biocidprodukter.
• Leksaksdirektivet – EU-krav för säkerhet hos leksaker för att skydda barn från skador.
• Förpackningsdirektivet – Regler för att främja återvinning och minskning av förpackningsavfall i EU.
• Avfallsdirektivet – Riktlinjer för avfallshantering inom EU för att minska miljöpåverkan.
• VOC-direktivet – EU-lag som begränsar utsläpp av flyktiga organiska ämnen som påverkar luften.
• Substitution – Byte av farliga ämnen mot mindre skadliga kemikalier inom produktion.
• Toxikologi – Vetenskapen som studerar effekterna av giftiga ämnen på levande organismer.
• Ekotoxikologi – Forskning om hur kemikalier påverkar ekosystem och biologisk mångfald.
• Kemikalier – Ämnen med specifika egenskaper, vanligen använda i industri och forskning.
• Farliga kemiska produkter – Produkter som innehåller ämnen som kan orsaka skador vid felaktig hantering.
• Kemikalier i varor – Regler för att kontrollera vilka kemikalier som finns i tillverkade produkter.
• PFAS – Persistenta kemikalier som är svårnedbrytbara och potentiellt skadliga för miljön och hälsan.
• EHS (Environment, Health and Safety) – Företagsansvar för att säkerställa miljö-, hälso- och säkerhetsstandarder.
• Kemikaliehantering – Säkra metoder och processer för att hantera och lagra kemikalier i verksamheter.
• Riskbedömning – Processen att identifiera och bedöma potentiella faror vid kemikalieanvändning.
• Kemikalieförvaring – Säkra förvaringsrutiner för att minimera risker vid lagring av kemikalier.
• Kemikalieförteckning – Dokumentation över de kemikalier som används och förvaras i verksamheten.
• Miljöbalken – Svensk lag som fokuserar på skydd av miljön och hållbar utveckling.
• Miljö – Naturen och dess resurser som vi strävar efter att skydda och bevara.
• Miljökonsult – Specialist som hjälper företag att uppnå miljö- och hållbarhetsmål.
• Hållbarhet – Strävan efter balans mellan ekonomisk tillväxt, socialt ansvar och miljöskydd.
• Miljöfarlig verksamhet – Verksamhet som kan orsaka betydande negativ påverkan på miljön.
• Egenkontroll – Intern övervakning och kontroll för att minska miljöpåverkan och följa lagar.
• Farligt avfall – Avfall som innehåller skadliga ämnen och måste hanteras med särskilda åtgärder.
• Tillsynsmyndighet – Myndighet som övervakar att verksamheter följer miljölagar och föreskrifter.
• Miljömärkning – Certifiering som visar att en produkt uppfyller miljökrav och är hållbar.
• BVD – Byggvarudeklaration som beskriver ett materials miljöpåverkan och hållbarhetsprofil.
• Life Science – Tvärvetenskapligt fält som studerar levande organismer och biologiska processer.