Vilka regler gäller för kemikalier i varor?

Reglerna om kemikalier gäller inte bara för kemiska produkter. Många regelverk gäller även för kemikalier som ingår i vanliga varor som till exempel möbler, kläder, leksaker och elektronik. Syftet med regelverken är att skydda både människors hälsa och miljön men även att underlätta återvinning.

Farliga kemiska ämnen kan ingå i olika typer av material och delar av en vara. Vissa ämnen kan tillsättas för att ge materialet en viss egenskap, till exempel för att göra plast mjuk eller för att göra ett material flamskyddande. Farliga kemiska ämnen kan även användas i tillverkningsprocessen och finnas som en restprodukt i varan.

Företag som tillverkar, importerar och säljer varor ska se till att varorna uppfyller kraven i regelverken. Vilka regler som gäller beror på vilken typ av vara det är och vilka ämnen som ingår i produkten. För vissa typer av varor finns särskilda regler, till exempel leksaker, elektronik och förpackningar. Det finns också regler om hur mycket av ett förbjudet eller begränsat ämne som får ingå i vissa typer av varor.

Det finns även vissa krav för varor som innehåller särskilt farliga ämnen i den sk. kandidatförteckningen. Exempelvis ska tillverkare, importörer och distributörer av varor som innehåller ämnen på kandidatförteckning lämna information om varan i den sk. SCIP-databasen.

Länk till kemikalieinspektionens information om reglerna för varor.

Man kan ta hjälp av en konsult för att efterleva kraven på kemikalier i varor. Amnelo Groups konsulter har specialiserade kunskaper och kan stötta företag med värdefull expertis eller extra resurser. Kontakta oss gärna, så hittar vi en lösning som passar just dig.

Läs mer om regler & begrepp

Kemikalie- och miljöområdet använder många begrepp och förkortningar, vilket kan skapa förvirring. Vad betyder de egentligen? Vi hjälper dig att reda ut begreppen och besvara dina frågor.

• Regulatoriska krav – Lagar och riktlinjer som företag måste följa för att verka inom lagens ramar.
• Compliance – Säkerställande av att företaget följer alla gällande regler och krav från myndigheter.
• ECHA – EU myndighet för kemikaliereglering och säker användning av kemiska ämnen i unionen.
• Kemikalielagstiftning – Lagstiftning som reglerar hur kemikalier får tillverkas, distribueras och användas.
• Reach-förordningen – EU-reglering som kräver registrering och utvärdering av kemikalier för att minimera risker.
• CLP-förordningen – Regler som styr hur kemikalier ska klassificeras och märkas utifrån sina farliga egenskaper.
• RoHS-direktivet – Direktiv som begränsar användningen av vissa farliga ämnen i elektriska och elektroniska produkter.
• POP-förordningen – EU-lagstiftning som syftar till att kontrollera långlivade, skadliga organiska föroreningar.
• Begränsningslistan Bilaga XVII Reach – Lista över kemikalier som har specifika användningsbegränsningar inom EU.
• Säkerhetsdatablad – Dokument som ger information om kemikaliers risker och hur de ska hanteras på ett säkert sätt.
• SVHC-ämnen – Ämnen som utgör stora risker för hälsa eller miljö och som är särskilt reglerade inom Reach.
• SCIP – EU-databas där farliga ämnen i produkter rapporteras för att säkerställa transparens på marknaden.
• Biocidförordningen – Lagstiftning som reglerar användning av biocider för att bekämpa skadliga mikroorganismer och insekter.
• Detergentförordningen – EU-regler som styr säkerhet och miljöpåverkan av tvätt- och rengöringsmedel.
• Leksaksdirektivet – EU-standard som säkerställer att leksaker är trygga och säkra för barn att leka med.
• Förpackningsdirektivet – Regler som främjar minskning av förpackningsavfall och ökad återvinning inom EU.
• Avfallsdirektivet – Lagstiftning som styr hur avfall ska hanteras och återvinnas för att minska miljöpåverkan.
• VOC-direktivet – EU-lagstiftning som begränsar utsläpp av flyktiga organiska ämnen som påverkar luftkvaliteten och klimatet.
• Substitution – Processen att byta ut skadliga kemikalier mot mindre farliga eller miljövänligare alternativ.
• Toxikologi – Vetenskap som undersöker hur gifter och kemikalier påverkar levande organismer.
• Ekotoxikologi – Forskning om kemikaliers inverkan på naturen och dess levande organismer.
• Kemikalier – Substanser med specifika kemiska egenskaper som används inom olika industrier och forskningsområden.
• Farliga kemiska produkter – Produkter som innehåller ämnen som kan vara skadliga för miljön eller människors hälsa.
• PFAS – Fluorerade kemikalier som är beständiga och svårnedbrytbara, vilket gör dem skadliga för miljö och hälsa.
• EHS (Environment, Health and Safety) – Företagsstandarder för att säkerställa miljöskydd, hälsa och säkerhet på arbetsplatsen.
• Kemikaliehantering – Säkra processer för att hantera och lagra kemikalier för att minimera risker för olyckor.
• Riskbedömning – En systematisk process för att identifiera och analysera riskerna kopplade till användningen av kemikalier.
• Kemikalieförvaring – Säkra metoder för lagring av kemikalier för att undvika risker för skador eller olyckor.
• Kemikalieförteckning – En uppdaterad lista över alla kemikalier som används och förvaras i en verksamhet.
• Miljöbalken – Svensk lagstiftning som styr skyddet av miljön och reglerar hållbar användning av naturresurser.
• Miljö – Den naturliga omgivningen, inklusive luft, mark och vatten, som påverkas av mänskliga aktiviteter.
• Miljökonsult – Rådgivare som erbjuder expertstöd inom miljöfrågor och hjälper företag att uppfylla miljökrav.
• Hållbarhet – Strävan efter att balansera ekonomisk tillväxt, social välfärd och skydd för miljön på lång sikt.
• Miljöfarlig verksamhet – Verksamhet som kan skada miljön och därför kräver strikt reglering och tillsyn.
• Egenkontroll – Företagets interna rutiner för att övervaka och säkerställa att de uppfyller miljö- och säkerhetskrav.
• Farligt avfall – Avfall som innehåller farliga ämnen och kräver särskild behandling och hantering för att minska riskerna.
• Tillsynsmyndighet – Avfall som innehåller farliga ämnen och kräver särskild behandling och hantering för att minska riskerna.
• Miljömärkning – Certifiering som visar att en produkt uppfyller miljökrav och produceras med hänsyn till hållbarhet.
• BVD – Dokument som redogör för byggmaterialets miljöpåverkan under hela dess livscykel.
• Life Science – Vetenskaplig disciplin som studerar levande organismer och biologiska system, främst inom medicin och bioteknik.